Begravning
Hejsan, idag var ju dagen vi sa hej då till Vittorio. Jag var så jäkla glad innan. Var på så jävla bra humör! Fick tillbaka en bit av min klass idag, du tog oss tillsammans igen. Vet inte hur mycket jag skrattade och sjöng på fredagsmys låten. Like old times in alfaskolan.
Sen kom vi till kyrkan. Väldigt fin och gammal kyrka och inte så himla stor. Så när man kom in i entren stod det en bild på dej, så himla glad! Sen gick vi in i kyrkan, och jag ser en kista. Där låg du Vittorio, helt overkligt. Det var ju inte så det skulle sluta. Det var ju för tidigt. Sen när orgeln börja spela musik som lät ledsen och sorgsen så började jag gråta lite. Men när han börja berätta om hur ditt namn betyyda ett lyckas och att dina barn förklara dej som bäst så gick det inte att börja snora! För du var så jäkla bäst! Prästen fick till och med dig i uppehålls rummet om vilken fin och uppmärksam människa du var. Vittorio sen skulle vi fram till din kista och säga hej då. Först var det självklart din fru och dina barn där. Det var omöjligt att inte gråta. Sen skulle jag my frida maja och nogon annan fram och där sprack det. Vittorio såg du hur jag skakade i hela kroppen när jag lämna blommar och sa hej då?
Men nu är det som det är och sånt som händer. Men det var inte dags än, det vet vi. Du skulle ju fylla 55 två dagar efter din död. Hatade att prästen alltid sa Vittorio är nu död. Man ba jahaaaaaa var det därför jag var här!!
Tack Vittorio för alla fina år.
Efter allt så träfaf jag David, sjukt skönt att kunna tänka på någonting annat. Men höll mig ofta från gråt när ja låg i hans armar och tänkte på honom. Har sån fet huvud värk. Men kändes skönt att ha armar omkring en efter en jobbig dag som den här.
Hoppas ni har haft en skit fin fredag. Puss
